Hej,

En sak jag upplevde starkt och ofta under min tid som anställd var återkommande varianter av rubriken ovan.  Särskilt då i samband med att jag (som har en vana att ställa frågor)  inte förstod varför något är på ett visst sätt.

 

“För det är såhär vi alltid har gjort”

 

Svaret som jag ofta fick var: “För att det är så vi gör här” och “För det är såhär vi alltid har gjort”och andra liknande varianter. Dessa svar levererades ofta med ett lite spänt tonläge och inte på något naturligt enkelt sätt som ett  svar på en fråga som kanske inte egentligen förväntades besvaras på detta sätt.

 

Rubba balansen och tryggheten

Men varför får man då ett sådant här lite spänt svar tillbaka när jag frågar varför?. Det handlar troligen om att jag (i detta fallet), ställt frågor som gör att mottagaren ganska snabbt inser att om Martins frågor leder till att fler börjar ställa sig liknande frågor så kan det i förlängningen leda till att processer, rutiner och arbetssätt behöver förändras. Och personen som sagt: “För att det är så här vi gör här” inser att det troligen innebär att hen kommer behöva förändras också. Och då är det jag som indirekt rubbat hens status quo, balansen i denna personens arbetsliv, det som delvis kan få hen att känna sig trygg och jordad. Tanken: “Det vill jag helst slippa om jag kan” kanske passerar mellan hjärnloberna.

 

“Det vill jag helst slippa om jag kan”

 

Naturlig tröghet till förändring?

Människor har ibland en förmåga att bli bekväma och gärna gilla det som alltid varit. Kanske har vi en naturlig tröghet till förändring? Nej, alla är inte sådana, men överraskande många faktiskt gillar när saker lunkar på i samma takt som alltid och utan allt för stora överraskningar. Det kan vara skönt när saker och ting är statiska för det innebär att du har koll på vad som ska hända baserat på din erfarenhet och det skapar ett lugn och trygghet, må-bra-känsla?

 

Tryggheten på Fuerteventura

Jag själv är till exempel ofta trygghetssökare på semestern. Jag försöker ofta till hennes stora glädje övertyga min sambo att åka tillbaka till samma ställe på Fuerteventura, där maten är god på hotellet, där all träning du kan tänka dig finns på en minuts gångavstånd och där sängarna av erfarenhet är, med charterhotells mått mätt,  grymt sköna. Jag vet exakt vad jag får och jag kan känna trygghet i detta och man hittar snabbt in i rutinerna för sin semester. Låter det jättetråkigt för dig? Ja det är möjligt. Och nej, vi åker inte alltid till samma ställe.

Detta kanske säger en del om hur vi fungerar men samtidigt att detta förhållningssätt kan vara en stor utmaning när det kommer till anställda som arbetar på ett företag och där företaget hela tiden måste förhålla sig till en verklighet, som förändras sig hela tiden.

 

Avveckling eller utveckling

Någon klok sa att du kan bara välja utveckling eller avveckling. Om du inte förändrar något hos dig själv kommer du avvecklas eftersom allt annat runt dig utvecklas kontinuerligt. Stressande? Ja kanske för vissa, men någonstans är det nog ändå nyttigt att förlika sig med denna insikt, eller vad tror du?

 

“Du kan bara välja utveckling eller avveckling”

Perfekt kommunikation

En viktig grundregel när det ska ske en förändring på företaget är vikten av perfekt kommunikation. Med detta menar jag att:

  1. Alla som berörs av förändringen verkligen nås av informationen.
  2. Förstår vad den innebär.

Vanligt är att en chef “skickat ut det på mail” men inte säkerställt 1 och 2 ovan. Du vill som chef i största möjligaste mån möjligt undvika att en anställd ha möjlighet att säga till dig direkt, till kollegor eller bara till sig själv: “Nej det här har jag INTE hört talas om, typiskt chefen att börja förändra grejer utan förvarning.

 

Aporna och bananerna

Kanske har du hört talas om ett experiment som kallas “aporna och bananerna”. På 60-talet genomfördes ett experiment med fem apor som satt i en bur. I buren fanns en ställning där forskarna fäste en banan som aporna kunde klättra upp till. Men tyvärr, varje gång som en apa gav sig upp i ställningen för att ta en tugga så sprutade forskarna vatten på aporna via ett sprinklersystem, vilket de inte uppskattade överhuvudtaget.

Efter ett tag  lärde sig aporna att se mönstret; om någon av oss klättrade upp där så skulle det spruta vatten över oss. Så därför slutade de klättra upp och försöka nå bananen. Det var inte värt det.

Nästa steg var att byta ut en apa i buren. In kommer nya apan och självklart går den nya apan rakt mot bananen, mums! Men då kastar sig de övriga aporna med all sin erfarenhet av vattensprutning över nya apan och hindrar den från att nå bananen som skulle resultera i en duschning över dem alla.

Den nya apan gjorde naturligtvis ett antal försök till, detta var ju ett märkligt beteende från de övriga aporna tyckte nya apan! Men varje gång den försökte stoppades den av de övriga aporna. Efter ett antal gånger så gav apan upp och slutade med sina bananfångarförsök.

Därefter började forskarna byta ut en efter en av de apor som varit med om nersprutningen och in kom många nya apor som alla blev stoppade som den första nya apan av de övriga för att de inte skulle bli duschade igen. Till slut fanns det ingen apa kvar i buren som varit med om den obehagliga upplevelsen att bli nedsprutad med vatten. Men ändå höll alla dessa apor fast varje ny apa som kom in i buren med ett stadigt grepp när den klättrade mot bananen. Men…ingen av dem visste varför!

 

Symboliken

Denna historia är verkligen en tydlig symbolik för hur en viss kultur och arbetssätt etableras på en arbetsplats men att den blir det per automatik. När en rädsla eller ett hot uppstår så förlorar vi förmågan att vilja göra nya saker är en annan slutsats av detta.

Tyvärr är inte denna historia helt sann hur mycket jag än kan känna att jag skulle vilja att den var det. Exakt hur experimentet utfördes är svårt att hitta via googling.  Men det gör inte den till en sämre symbolik eller liknelse för hur processer och rutiner skapas på många företag.

Hur vi många gånger blir nyanställda styrda snabbt mot:”vi gör här på företaget” utan att några frågor ställs varför? Händer detta där du arbetar också?

Jag minns ett företag jag arbetade på där en nyanställd snabbt togs under en länge anställds vingar och där hen började skämta på samma sätt som den länge anställda efter bara någon månad. Självklart kan denna inlärningsprincip vara jättebra i många fall där det är produktiva inlärningar och kopieringar av beteenden som sker.

En annan symbolik från experimentet följer här. Från en företagsledningen uppmanas de anställda att vara innovativa och samarbetsvilliga men kallt vatten hälls på anställda och deras idéer så fort någon är kreativ och provar någonting nytt.

 

Hur får du personal att acceptera förändring?

  • Involvera personalen tidigt (om möjligt) i en förändringsprocess (ibland går det inte)
  • Ha förståelse för hur människor fungerar och att alla inte har samma drivkrafter som du
  • Fundera på val av kanal för föra ut information. Kommunicera gärna förändring med en workshop där du kan säkerställa mycket mer att det nått fram.
  • Om du väljer mail så behöver du som ledare säkerställa att du inte bara vet att de läst det utan även att de förklarar i ett reply så du ser att de förstått.
  • Måla upp en plan med tidsangivelser. När ska vad genomföras. Kom ihåg hur det är tänkt att det ska göras och viktigt, varför. Om en person förstår varför kan du på riktigt få med dig människor på en förändringsresa.

 

Tack för att du läst idag. Dagens ämne, utmaningar med förändring, och det jag beskrivit ovan är vanligt förekommande i uppdrag som jag och mina kollegor genomför. Förändring är verkligen en stor utmaning och det krävs mycket resurser och tålamod för att lyckas.

Må bäst,

 

Martin