Gott ledarskap?

Hur ska en bra ledare bara? Hur är en dålig ledare? Givetvis är detta frågeställningar som kan vara högst subjektiva men ofta finns det många samstämmiga åsikter om vad som kännetecknar en bra ledare. Kanske diskuterar du ditt ledarskap med kollegor i liknande roller eller med familjemedlemmar? Då är du högst ordinär. Mer eller mindre ofta beroende på vem du är så kan det vara svårt att avgöra om ens ledarskap är bra eller inte för de anställda och för organisationen i stort. 

Kanske saker kompliceras för mycket ibland? Komplicerar du för mycket hur en ledare ska agera och uppträda? Varför? När ledarskap kanske bara handlar om… sunt förnuft? Behandla andra som du vill bli behandlad själv? Gör så som du vill att andra ska göra? Andra gör som du gör?!

Är du dig själv eller en roll?

Känner du dig ibland lite osäker på hur man gör och beter sig som ledare? Kanske tror du att du behöver spela en roll för att vara en god ledare? Kanske finns det många ledare som spelar en roll som en skådespelare? Känner du en sådan själv? Att man är någon annan på jobbet än privat? “Om du är dig själv som ledare på jobbet hur skulle du då kunna få förtroende från andra?”, kanske du tänker? Eller är det precis det du skulle få om anställda såg att du var en människa som t.ex. kan göra fel också precis som dem? Prestigelös? Eller lägger du på en rustning för att inte kunna nås? Har du uppfattningen att känslorna hör hemma hemma inte på jobbet? Tror du att ledarskap är bara för dem som har en formell roll som ledare? Vilka andra är informella ledare där du arbetar? Hur märker du det?

Du och ledarskapet

Ledarskap är i oss själva. Hur leder du dig själv och ditt eget liv? Är du bra på det? Här tror jag vi alla inser att ledarskap är svårt. När du mår bra själv mår ditt ledarskap ofta bra också och de runt omkring dig som påverkas av ditt ledarskap. Det blir ännu lättare att utveckla ditt eget ledarskap när du ber om hjälp. Folk vill hjälpa dig! Varför inte reflektera över:  “Vad gör du när du är dig själv och du får feedback som andra ser, hör och känner också?”.

Det är svårt att vara någon annan och ingenting som är att rekommendera, eller hur? Arbetar du på jobbet som skådespelare eller inte, i den roll du innehar idag? Hur agerar du, mer för din egen skull eller för något större? Har du rätt förutsättningar? Agerar du så att andra vill vara nära dig? Agerar du så att de ser, hör och känner att du bryr dig om dem? Att de känner sig sedda och bekräftade? Eller vet de redan att de är bra…. Är du öppen och delar information, idéer och kunskaper som andra kan ha nytta av?

Ge för att ge

När jag gick en coachkurs förra året för Kjell Enhager så frågade han mig:  “Ger du för att ge eller ger du för att få?” Jag blev först ställd och tänkte faktiskt: “Ja, om jag vill få något så brukar det hjälpa om jag börjar ge själv först”.  Om du ger för att ge (inte för att få) kommer andra att ge dig mer (reciprocitet) och du kommer också att bli glad och överraskad på ett fantastiskt inspirerande sätt. Skillnaden ligger i syftet varför du ger, som jag inte förstod först. Vad tror du händer om du “ger för att ge” i ditt ledarskap? 

Jag har sett mängder av olika sätt att leda. Bra och mindre bra. Om jag skulle sätta en enda sak som är viktigast och där jag tycker allt gott ledarskap börjar så är det i din självkänsla och trygghet som person. Detta genomsyrar verkligen allt i ledande.

Olika företag med olika uppbyggnad och utvecklingsfas, och vilka individer som ingår, kräver olika typer av ledarskap. Ofta brukar man säga att chef är en titel du fått men att bli ledare är något du måste förtjäna. Bara dem du ska leda kan bestämma om du är en ledare, ingen annan.

Ha en underbar Monday!

Martin

0767-12 31 50